It"s sure that I first laid eyes on you in a sinister hour!
Had I not seen you, I wouldn"t have suffered so,
But would have lived my life, smiling all the while.
But I saw you, and lost my peace,
And forgot all the world for you alone.
I"ve been charmed, bewitched
By your tender caress, your fiery gaze.
You have destroyed me, black eyes,
You"ve forever taken my happiness away.
Millioner röda rosor
Levde en konstnär en gång, var dag var ensam och lång
I en aktris blev han kär, hon älska´ rosor, tyvärr
Konstnären sålde sitt hus, sålde sin konst, ja, sitt liv
Och med de pengar han fick, till blomstertorget han gick
Millioner, millioner, röda rosor i ett fång
Ser man när flickan varje morgon öppnar sin balkong
Älskar du, brinner du, göt passionen dig till slav
Hela livet för din skull blir till ett blomsterhav
Flickan från fönstret spred ut, rosorna tills de tog slut
Folket sen bort henne bar, en fattig konstnär stod kvar
(La …
La …)
--- RF ---
Och deras möte blev kort, nattåget tog henne bort
Levde en konstnär en gång, var dag var ensam och lång
(La …
La …)
--- RF ---
ДОРОГОЙ ДЛИННОЮ...
Ja, det var då, min vän
Ja, det fanns en gång ett litet värdshus,
där vi ofta träffades vi två.
Där skrattade vi bort en massa kvällar
och drömde tusen drömmar i det blå.
Ja, det var då min vän, en gång för länge sen.
En härlig tid som verkade stå still.
Ja, vi var unga då, vi ville sjunga då,
vi ville dansa, höra livet till.
La la la la la la, la la la la la la,
ja, det var då, oh, oh, ja, det var då.
Sedan rusar åren plötsligt från oss.
Alla illusionerna försvann.
Om vi hade mötts och pratat minnen,
skulle vi ha skrattat åt varann.
Ja, det var då min vän, en gång för länge sen...
Men ikväll gick jag förbi vårt värdshus.
Skratten var desamma än idag.
Men i dörrens glas såg jag en spegling
av en ensam kvinna, var det jag?
Ja, det var då min vän, en gång för länge sen...
Då med ens jag här en välkänd stämma.
Nån ropade mitt namn, ja, det var du.
Vi är äldre nu, men lika kloka,
bär på samma gamla dröm ännu.
