Artikeln av Ryska Federationensūüá∑ūüáļ¬†Ambassad√∂r i Sverigeūüáłūüᙬ†Victor Tatarintsev ang√•ende 75-√•rsdagen sedan andra v√§rldskrigets slut.

Vi publicerar artikeln av Ryska Federationensūüá∑ūüáļ¬†Ambassad√∂r i Sverigeūüáłūüᙬ†Victor Tatarintsev ang√•ende 75-√•rsdagen sedan andra v√§rldskrigets slut.

I år firar man 75-årsdagen sedan slutet av andra världskriget. Denna blodigaste väpnade konflikt i mänsklighetens historia bar verkligen en planetär karaktär, men dess huvudslagfält blev ändå vår hårt prövade europeiska kontinent.

Hela fria m√§nsklighetens framtid h√∂ll p√• att avg√∂ras d√• i Europas √∂st d√§r Sovjetunionen stod emot europeiska armador knutna i en nazitysk st√•ln√§ve. Under tre l√•nga √•r ‚Äď sedan Hitlers krigsh√§rar angrep v√•rt land i juni 1941 och fram till landstigningsdagen av de allierade i franska Normandie i juni 1944, slog sovjetfolket ensamt fienden som ans√•gs o√∂vervinnlig f√∂re invasionen i Sovjetunionen.

Det √§r sj√§lvklart att Storbritannien och USA ‚Äď Sovjetunionens allierade – var till stor hj√§lp. Endast fr√•n andra sidan oceanen fick R√∂da Arm√©n vapen, ammunition, livsmedel och utrustning till ett v√§rde av cirka 50 miljarder dollar (motsvarande ungef√§r 750 miljarder amerikanska dollar idag). Enligt olika uppskattningar uppn√•dde totala volymen av amerikanska och brittiska leveranser till Sovjetunionen upp till 5% av de ekonomiska resurser som Moskva f√∂rfogade over f√∂r krigf√∂ring. Detta var ett avsev√§rt st√∂d men 95% av krigsb√∂rdan l√•g √§nd√• p√• axlar av Sovjetunionens medborgare.

Enligt den senaste ryska statistiken uppgick Röda Arméns oersättliga förluster i kriget mot Tyskland till över 11 miljoner personer. Dessutom dödade och torterade nazisterna ihjäl mer än 18 miljoner sovjetiska civila (jämför med det totala antalet offer för Förintelsen som brukar uppskattas bland moderna historiker som mer än 6 miljoner judar, varav 1,2 miljoner också var sovjetiska medborgare).

Enligt uppgifterna fr√•n den tyska milit√§rhistorikern R. Overmans (Rudiger Overmans, “Deutsche milit√§rische Verluste im Zweiten Weltkrieg”, 2000) uppgick Wehrmachtens oers√§ttliga f√∂rluster i andra v√§rldskriget till cirka 5,3 miljoner m√§nniskor, varav de flesta (2,743 miljoner, 51,6%) – p√• √∂stfronten. Samtidigt p√• v√§stfronten krossade de allierade endast 340 tusen tyska soldater och officerare (6,4% av de totala f√∂rlusterna). Man b√∂r √§ven till√§gga att de flesta av Tysklands allierade arm√©er (cirka 1 miljon man), s√•v√§l som legioner av utl√§ndska frivilliga i Waffen-SS fr√•n de er√∂vrade europeiska l√§nderna, f√∂rintades av sovjetiska soldater.

Enbart under krigets första månad, den mest misslyckade för Röda Armén, förlorade Wehrmacht lika många personer som under hela dess kampanj i väst 1940. Då som bekant blixtsnabbt besegrades arméerna av Frankrike, Belgien och Nederländerna och då mirakulöst nog undgick den brittiska expeditionskåren en total förstörning.

Varje elev i Europa vet om ‚ÄĚDagen D‚ÄĚ ‚Äď den 6 juni 1944, n√§r allierade styrkor landsattes i Frankrike. D√§refter fick tredje riket f√∂ra krig p√• tv√• fronter och denna operation beskrivs i europeiska skolprogram som en v√§ndpunkt under andra v√§rldskriget, vars betydelse p√•st√•s kan j√§mf√∂ras med Stalingradslaget.

Att upprätta den andra fronten var utan tvekan viktigt både på det politiska och moralisk-psykologiska planet. Vi skulle dock påminna om några siffror för att få en adekvat uppfattning om verkligt omfång av det som hände.

I landningsoperationen “Neptune” i v√§stra Frankrike f√∂rlorade de allierade styrkorna sammanlagt drygt 10 tusen soldater, varav cirka 4,5 tusen d√∂da. Och fr√•n tysk sida omkom enligt olika uppgifter ungef√§r 3-4 tusen man.

Jämförelsevis på östfronten endast i slaget om Dnepr 1943 omkom upp till 1,5 miljoner sovjetiska soldater Рvilket är fler än alla förluster av USA och Storbritannien under deras europeiska kampanj 1944-1945 (cirka 1,3 miljoner). I denna strid förintade Röda Armén, enligt tyska källor, cirka 280 tusen tyska och rumänska soldater, och axelmakterna miste ännu över 200 tusen man på grund av skador.

Sovjetiska soldater betalade ett enormt pris för befrielse från fascismen av varje europeisk stad och by. Så till exempel under slaget om Budapest den 12-15 februari 1945 enligt Rysslands försvarsministerium förlorade Röda Armén 320 tusen soldater, varav cirka 80 tusen döda.

Som jämförelse omkom nära 70 amerikanska soldater under befrielsen av Paris medan de allierades totala oersättliga förluster utgjorde runt 3 tusen människor (nästan lika många omkom tyskar och franska kollaboratörer, också genom lynchning).

Vad gäller Norden endast under Petsamo-Kirkenes operationen genomförd av sovjetiska trupper i Norge i oktober 1944 omkom eller skadades närapå 21 tusen sovjetiska soldater samt över 8 tusen fascister.

Om man tar upp som exempel större och mer välkända strider som slaget om Moskva, slaget vid Stalingrad, helveteliknande pansarslaget vid Kursk samt upphävande av Leningradbelägringen osv, handlar det om miljonlivsförluster från var och en av krigförande parter.

Samtidigt bör man notera att medan Sovjetunionen höll på att kämpa mot Tyskland i Europa, slogs USA från och med december 1941 mot militaristiska Japan i Stilla havet. Vi uppskattar högt våra amerikanska bundsförvanters bidrag till att krossa en av axelns nyckelmakter. Emellertid skulle vi vilja ta fram några siffror här också.

Enligt Pentagons officiella uppgifter förlorade USA:s väpnade styrkor på Stilla havets krigsskådeplats från 1941 till 1945 totalt nästan 107 tusen soldater. Totalförluster av de nationer som stödde USA (filippiner, australier, nyzeeländare m.fl.) uppgick till omkring 100 tusen personer.

USA:s och deras allierades största operation i Sydostasien var slaget om Okinawa. Under tre månader (april-juni 1945) tillintetgjorde de allierade styrkor som bestod av 182 tusen man den japanska armén på 130 tusen man.

Kwantung-armén på 700 tusen man som var den största grupperingen av japanska marktrupper i Manchuriet förintades redan till den 5 september 1945 av Sovjetunionen, som först den 8 augusti samma år inledde ett krig mot Japan.

Som vi alla minns bombade våra amerikanska allierade samtidigt japanska tätorter där faktiskt inte några trupper redan fanns. Atombombningen av Hiroshima och Nagasaki den 6 och 8 augusti 1945 ledde till att upp till 150 tusen civila omkom, bland annat kvinnor och barn. Hundratusentals människor dog senare av strålning. Detta hjälpte oss självklart inte i kriget mot Kwantung-armén på fastlandet.

På så sätt kan inget jämföras med bidrag av Sovjetunionen (vars rättsefterträdare är Ryska Federationen) till segern över Nazityskland. Det kan inte beräknas på någon ekonomisk skala. Alla försök att låta detta faktum falla i glömska eller att ifrågasätta det på något sätt är ett moraliskt brott mot minnet av miljoner sovjetiska medborgare som offrade sina liv i kampen mot fascismen.

Alla europeiska folk måste minnas vem de skulle vara tacksamma för sin frihet och själva livet. Därför påminner vi outtröttligt om detta krigs historiska sanning.

I syfte att trygga att tragedin som drabbat v√§rldens nationer √•ren 1939‚Äď1945 inte upprepas l√§gger Ryska Federationen fram varje √•r ett utkast till FN:s generalf√∂rsamlings resolution ‚ÄĚKampen mot heroiseringen av nazismen, nynazismen, √∂vriga typer aktiviteter vilka bidrar till upptrappningen av moderna former av rasism, rasdiskriminering, xenofobi och d√§rmed f√∂rknippad intolerans‚ÄĚ.

Att man måste vidta åtgärder för att bekämpa sådana oacceptabla aktiviteter understrykes i ett stycke 29 av den senaste resolutionen (Nr 74/136) som antagits den 18 december 2019 under FN:s generalförsamlings 74:e möte. Det innehåller även en uppmaning till stater att ta insatser riktade på att avvärja dessa skamliga företeelser, inklusive motverkan mot etablering av extremistiska rörelser av rasistisk och xenofobisk natur som skapar ett riktigt hot mot demokratiska värderingar.

Majoriteten av FN:s medlemsstater ‚Äď 121 l√§nder ‚Äď st√∂dde denna resolution. Men det visade sig vara tv√• stater, n√§mligen USA och Ukraina, som r√∂stade emot att samordna internationella anstr√§ngningar i kampen mot nazismens heroisering. Det √§r s√§rskilt beklagligt eftersom amerikanerna var v√•ra huvudbundsf√∂rvanter i kampen mot fascismen medan det sovjetiska folket betalade ett oerh√∂rt h√∂gt pris f√∂r att befria Ukraina.

Det kan inte l√•ta bli att framkalla beklagande att 55 stater, inklusive alla Europeiska unionens medlemmar, avstod fr√•n att r√∂sta om den h√§r betydelsefulla resolutionen. Vi vet inte vad som v√§cker tvivel hos v√•ra europeiska partners n√§r de inte kan visa modet att s√§ga ett fast ‚ÄĚnej‚ÄĚ till den ideologi som orsakat historiens st√∂rsta katastrof. Vi hoppas att europeiska stater, Sverige medr√§knat, i framtiden kommer att upph√∂ra med denna oacceptabla moraliska relativism.

Russian Foreign Ministry – –ú–ė–Ē –†–ĺ—Ā—Ā–ł–ł

Svenska Dagbladet – SvD

Dagens Nyheter

Dagens industri

Sveriges Radio

SVT

Swedish Ministry for Foreign Affairs

#–ü–ĺ–Ī–Ķ–ī–į75

Post Author: rurik