Vladislav Mikosha ville gå till sjöss för att få se världen, men en bronkit satte stopp för de planerna. I stället blev han fotograf och som sådan kom han att dokumentera andra världskriget både på hemmaplan och utomlands. Gunilla Bresky har ägnat sex år att sammanställa hans dagboksanteckningar och fotografier i filmen ”Jag stannar tiden”. Det är en – trots de fasansfulla scener den visar, en finstämd och djupt gripande berättelse om en för svensk publik helt okänd rysk världsfotograf. Han är med i striderna i Sevastopol, han ser staden falla samman under det tyska bombardemanget, han beskriver hur han och de övriga soldaterna rusar rakt mot fienden när ropen ”framåt för Stalin” ljuder. Han skickas till London där han ser ”Intermezzo” med Ingrid Bergman och sedan till Amerika där han och hans truppkamrater mottas som hjältar och får träffa de stora artisterna bl a Charlie Chaplin.
Filmen har visats över hela Ryssland, i Norge, Tyskland och Amerika.
Häromdagen gjorde Svensk-ryska vänskapsföreningen det möjligt att se detta mästerverk och höra regissören Gunilla Bresky berätta om dess tillkomst.
Lasse Strömberg
20190925
Stockholm
PS Utställningen om Andra världskriget Människor av Seger och Olga Ivanovas servering av piroger och rysk rödbetssoppa anordnat i samarbete med Ryska riksförbundet i Sverige.
