Nya artiklar

Senaste TVsändingar från Stockholm på ryska

Kalender: Sverige

Konferenser / seminarier

Information http://www.kungstradgarden.se/web/Rysk_Festival.aspx

Ryska Maslenitsa/Smörveckan är fastlagstiden, under vilken endast mjölkprodukter, ingen kött/fisk etc. förtärs; som en förberedelse inför den sedan hednatid praktiserade totalfastan före Påsk; som en avskedsvecka för vintern och firandet av solens ankomst. Ordet ”smör” syftar härvid till de många blinier (ryska pannkakor) som äts, och som tillverkas med mycket smör.

Vi bjuder alla på ryska genuina lekar, sång och dans, hantverksmarknaden
med souvenirer och mat. Ni kan smaka på ryska blinier och godis.
Tillsammans möter vi våren med glad ringdans.

Ryska riksförbundet i Sverige skapade
”Maslenitsa” i Stockholm för 5 år sedan och
har årligen genomfört folkfesten på Medborgarplatsen i Södermalm och på
Stora torget i Gamla Stan.
Video, foto och artiklar finns på www.rurik.se

”Maslenitsa” är en av de största traditionella och folkkära fester i Ryssland.

I programmet ingår underhållning av folklore grupper, dans, musik, lekar med publiken samt traditionell rysk mat - ”bliny”. På plats finns hantverksmarknad.

Firandet riktas till en bättre kultur- och affärsförbindelser mellan Sverige och Ryssland.

Alla är hjärtlig välkomna!

Information/organisation:
www.rurik.se – Ryska riksförbundet i Sverige

Kontakt: Lioudmila Siegel – koordinator 073 726 63 90
               Maria Bessmert – samordnare 070 548 55 24

Ryska blini
Ingredienser: 2 ägg, 1 l mjölk, 350 gr mjöl av bästa kvalitet, 5 gr salt, 4 matsked solrosolja, 10 gr vanillin. Röra ihop till en flet smet. Värm stekpannan och grädda pannkakorna.

Jäst pannkakor
Ingredienser: 4 ägg, 1 l mjölk, 200 gr kefir (yogurt), 400 gr mjöl av bästa kvalitet, 5 matskedar socker, 5 gr salt, 25 gr jäst, 10 gr vanillin. Till den varma mjölken tillfogas ägg, mjölk, kefir, jäst, socker, salt, vanillin och röras ihop till en flet smet. Ställ den färdigblandade smeten på en varm plats i 20-40 min. Grädda i en väl uppvärmt stekpanna.

Folkfesten Maslenitsa*

”Den stora”, ”den glada”, ”ostveckan” eller ”storätaren” – kärt barn har många namn. Så kallade man Maslenitsa-veckan i Ryssland, den gladaste och roligaste folkfesten under året. Det var då man tog farväl av vintern och välkomnade våren.

Maslenitsa är ungefär samma tradition i Ryssland som semlor i Sverige.

I grunden förligger behov att äta fettiga och mättiga rätter före den långa fastentiden. Ortodox påsk i 2010 firar vi den 4 april. 40 dagar före Påsken fastar trogna ortodoxa. Och sista veckan före fastetiden ägnar man för att äta pannkakor, dvs blinie på ryska med mycket smör! Det är därför den sista veckan före fastentiden kallas för MASLENITSA.

Georg Adam Schleissinger, en tysk upptäcktsresande på 1600-talet, hamnade i Moskva under Maslennitsa-veckan. Han skrev: ”Under den tiden bakar alla piroger, bullar och annat i smör och med ägg, bjuder hem folk och dricker sig fulla med mjöd, öl och vodka tills de slocknar.”

Den främsta maträtten Maslennitsa bjuder på är blini. På den gamla tiden gräddade man mängder av blini av alla möjliga sorter: på bovetemjöl eller fin vetemjöl, stora som stekpannor eller små som tefat. Varje hustru hade sitt eget, hemliga, recept. Man brukade också fylla dem med kaviar, gräddfil, ägg eller sylt.

* Ordet ”maslenitsa” kommer från ”maslo” = ”smör” på ryska.

MASLENITSA (smörveckan) på ryska
eller FASTLAGEN på svenska

"Julen vara än till påska, och det var inte sant för där emellan kommer fastan."
Fram till år 1527 fastade man i 40 dagar före påsk, men efter reformationen behövde man inte göra det längre.Efter julen fanns det inga speciella dagar, precis som det sägs i sången. Inte förrän sju veckor före påsk kom det som kallades fastan, och dagarna innan fastan kallades fastlagen. Ordet är lånat från tyskans "Fastelabend", som betyder ungefär "kvällen före fastan". Orden fasta och fastlag blandas ofta ihop, men egentligen är de varandras raka motsatser. Fastlagen var festens och glädjens tid då man skulle hålla igång och ha riktigt roligt för sedan kom den långa och tråkiga fastan då festligheter inte fick förekomma och man skulle vara allvarlig.
Kyrkan var mycket hård med att man fastade ordentligt, dvs. inte åt mer än som var tillåtet och att avstå från de matvaror som var förbjudna under fastan. Man kunde till och med få böta om man bröt mot reglerna. Därför firades fastlagen innan fastan med ett överflöd av mat och dryck. Man ville ju vara så mätt som möjligt när fastan började.
På 1500-talet fick man införa en lag, när firandet började gå över alla gränser. Den sa att man tidigast fick börja firandet sex dagar innan fastan. Under senare tider hade man bara tre dagar. Dessa tre dagar står med i dagens almanackor.
Dagarna i Fastlagen

Firandet började med fastlagssöndagen, men för det mesta tjuvstartade man redan på lördagen
före söndagen.
Sedan kom måndagen som kallades blåmåndag, antagligen för att men förr hade blått kläde på altaret den dagen.
I Skåne sade man bullamåndag. Den dagen åt man nämligen fastlagsbullar i Skåne. Det fanns en sed att drängarna skulle ge pigorna bullar den dagen och pigorna skulle återgälda det genom att ge ägg till drängarna vid påsk. Andra namn var latmåndag, korvmåndag, sultenmåndag och svartamåndag.
Sista dagen i fastlagen hette fettisdagen. Namnet talar ju för sig självt. Man ville samla på sig fett. Kanske var man rädd att man skulle bli mager under fastan, så man skulle äta så mycket fet mat som man bara kunde. Gärna fläsk eftersom det var förbjudet under fastan. Det har givit dagen namnet fläsktisdag på vissa håll. Smörtisdag var ett annat namn som antagligen också syftade på fet mat. Pannkaketisdag och stenkaketisdag var vanliga namn i Skåne då man åt det. Andra vanliga namn var vetetisdag eller vitatisdag. Namnet kan syfta på vetemjölet som användes till alla bullar och pannkakor.
"Löpa Fastlagen"

Fastlagssederna levde och frodades långt fram mot 1800-talets slut och 1900-talets början och även om sederna förändrades med tiden, så fanns ändå kärnan kvar, nämligen den otroliga glädjen och festyran.
Fastlagen innehöll mycket lekar och galna upptåg. Man skulle även klä ut sig så oigenkännligt som möjligt när man skojade och "levde spratt" med varandra.
Alla dessa galna upptåg och allt man gjorde under fastlagen hette att man "löpte fastlagen".
I de katolska länderna firar man fortfarande fastlagen, men där kallas den istället för karneval. I sydländerna är de gigantiska folkfester, som trots att fastan numera är borta, snarare växer än avtar i styrka. Där lever det gamla bruket att löpa fastlagen verkligen kvar.
Ordet karneval har tolkats som "farväl kött" från latinet, carne = kött och vale = farväl.
Fastlagsbullar / Semlor m.m.
Under fastlagen har det alltid varit vanligt att äta bullar på alla håll och kanter. Namnen och utseendet på dem har varierat, men alla har de ett gemensamt, nämligen att de bakats av vetemjöl Idag kallar vi dem oftast för semlor. Ordet semla kommer just från det latinska ordet för fint vetemjöl, simila..

Ätandet var begränsat endast till fastlagen. Man odlade knappt vete i Sverige förr, utan importerade det. Följaktligen blev det dyrt och därför åt man bara vetebröd vid fester och högtider. Men kanske är det klokast att inte äta upp alla på en gång, med tanke på hur det slutade för kung Adolf Fredrik som år 1771 i februari lär ha ätit ihjäl sig bl a på en "överdos" av semlor, eller hetvägg, som de kallades på den tiden.
Ett annat namn var fettisdagsbulle, med anknytning till att man åt bullarna på tisdagen som var den sista dagen före fastan.
Förr åt man som sagt inte bullarna som idag och de såg heller inte ut som nu. De var formade som ett kors eller som en vigg. På tyska kallades de Wecken, och de var oftast varma, heisse Wecken, därav namnet hetvägg. Man åt dem med varm mjölk eller äggmjölk.

På fastlagstisdagen var det vanligt att äta pannkakor och s.k. stenkakor. De bakades ursprungligen på heta stenar, därav namnet.