Den 24 januari 2005 kl 19.00 i Domkyrka, Göteborg, sjunger manskören OPTINA PUSTYN, S:t Petersburg. Ledaren Alexander Semenov. ”KLOSTERHYMNER FRÅN RYSSLAND” www.svenskakyrkan.se/goteborg/. E-post: [email protected].
Besöksadress: Kyrkogatan 28, 411 15 GÖTEBORG. Telefon: 031-731 61 30. Fax: 031-731 61 39.
Fotoutställning "Sovetskije öarna-2004" av Sergeh Hegorov från S:t Petersburg tog plats vid ingången.
Program.
MANSKÖREN FRÅN OPTINA-KLOSTRETS KYRKA I S:T PETERSBURG.
Körens konstnärlige ledare Alexander Semenov presenterar programmet.
Första avdelningen ”Klosterhymner från Ryssland”.
1 “Det är i sanning värdigt…” Gudsmodershyllning vid biskopens intåg under Pontifikalliturgin. Neumatisk flerstämmighet – Kiev-sångart. Efter en handskrift från 1672 tillhörig Furst-Georgsklostret nära Novgorod. Solo: Vladimir Miller.
2 “Prisa Herrens namn” Polieleion-hymnen ur morgongudstjänsten. Neumatisk flerstämmighet – Grekisk sångart. Efter en handskrift från 1672 tillhörig Furst-Georgsklostret nära Novgorod.
3 ”Din uppståndelse, Kristus Frälsare”. Hymn under påskveckan. Tidigt flerstämmigt arrangemang efter den neumatiska sångarten, sjätte kyrkotonen. Solovki-klostret Kristi Förklarings kloster på Solovki-öarna, i trakten av Archangel’s.k. grundades år 1429 av de vördnadsvärda German och Savvatij och deras efterträdare Zosima. Klostret är spritt över öar där storslagna kyrkor uppförts, främst Kristi Förklarings kyrka. Klostret omges av mäktiga murar.
4 “Det eviga rådslutet”. Hymn vid Marie Bebådelses högtid. Tidigt flerstämmigt arrangemang efter den neumatiska sångarten. Efter en handskrift från slutet av 1600-talet tillhörig Kirillo-Beloozerskklostret, transskriberad av E.A. Smirnova. Kirillo-Beloozerskklostret (i trakten av Vologda) grundades år 1397 av de vördnadsvärda Kirill och Therapon. Klostret utmärkte sig från början för ett strikt monastirskt liv men fick senare en stor ekonomisk och historisk-kulturell betydelse.
5 “Fridens barmhärtighet”. En av de mest centrala hymnerna under Liturgin – den eukaristiska kanon. Tidigt flerstämmigt arrangemang efter den grekiska sångarten. Efter en handskrift från år 1758 tillhörig Kirillo-Beloozerskklostret, transskriberad av E.A. Smirnova.
6 ”Ni apostlar som församlats här”. Hymn ur morgongudstjänsten vid Gudsmoderns Avsomnandes högtid. Melodi från Grottklostret i Kiev, i bearbetning av A. Vojtenko (1884).
Grottklostret i Kiev är helgat till Gudsmoderns avsomnande och grundades år 1051 av de vördnadsvärda Antonij och Feodosij ”av grottorna”. Klostret har blivit ett centrum för andlig strävan, ett moraliskt vittnesbörd om evangeliskt liv, ett centrum för andlig vägledning och en skattkammare för kristen kultur.
7 Kerubsången. En av de centrala hymnerna i den Gudomliga liturgin. Melodi från Sofronij-klostret.
Sofronij-klostret är helgat till Gudsmoderns Födelse och ligger i trakten av Kursk. Klostrets grundande går sannolikt tillbaka till den helige furst Vladimirs tid (900-talet) och det anses otvivelaktigt att det existerade under den litauiske fursten Olgerds dagar. Därefter föröddes klostret, men år 1405 återfanns på dess plats en undergörande Gudsmodersikon och Sofronij-klostret började då leva upp på nytt.
 8 ”De himmelska skarornas glädje”. Hymn på ett motiv från Optina-klostret, första kyrkotonen.
Optina-klostret, helgat till Gudsmoderns införande i templet, grundades på 1400-talet. Från 1700-talet blir Optina-klostret Rysslands viktigaste andliga och kulturella centrum, berömt genom Optinas startser (åldringar, vise män). Klostret besöktes flera gånger av stora ryska filosofer och författare, däribland Feodor Dostojevskij och Leo Tolstoj.
9 “Alla sörjandes glädje”. Hymn till Alla Heligaste Gudföderska´s ikon med samma namn. Klosterhymn från 1700-talet.
10 ”Vid Babels floder”. Melodi från Zosima-klostret, åttonde kyrkotonen.
Zosima-klostret ligger i Naro-Fominskregionen utanför Moskva. Här i de djupa skogarna gömde landsbygdsbefolkningen år 1812 en ikon av Gudsmodern av Smolensk (Odigitria( undan Napoleons trupper. På denna plats grundade år 1826 starets Zosima (Verchovskij) ett nunnekloster.
11 ”Härförerska i strid för oss”. På motivet ”O härliga under” från Optina-klostret, åttonde kyrkotonen.
12 ”Jungfrun föder idag…” Hymn (kontakion) vid Kristi Födelses högtid, tredje kyrkotonen.
Melodi från Valamo kloster, i sättning av K.N. Nikitin (1990).
Grundandet av Valamo kloster går tillbaka till de första tiderna av Rysslands kristnande. Klostrets tradition omtalar att dess grundare – de vördnadsvärda Sergij och German – var grekiska missionärer som anlände till trakten av Ladoga under 900-talets första hälft. Under hela sin tusenåriga historia har Valamo kloster varit – och förblir – ett av Rysslands viktigaste andliga centra.
13 ”Jesaja, jubla…” Hymn ur söndagskanon på melodi från Valamo kloster, femte kyrkotonen. Sättning av K.N. Nikitin (1993).
14 ”Gudsföderska Jungfru, fröjda dig”. Melodi från klostret i Potchajev. År 1990.
Klostret i Potchajev (vid Ternopol, Ukraina) grundades enligt traditionen år 1240 av munkar från Kiev på flykt undan tatarernas härjningar. Samma år visade sig i ett under Guds Moder på berget vid Potchajev.
Andra avdelningen.
Ryska folksånger och icke-kyrkliga kompositioner av ryska tonsättare.
1 “Venetiansk natt”. Musik av M.I. Glinka (1804-1857). Text av I.I. Kozlov (1779-1840). Arrangerad för manskör av A.V. Semenov.
2 “Serenad”. (”Klart gnistrar vågornas stänk…”). Musik av S.I Taneev (1856-1915). Text av A.A.Fet (1820-1892).
3 ”Ensam börjar jag min väg”. Text av M.J. Lermontov (1814-1841). Folkvisa. Bearbetning för kör av F.M.Kozlov (1930-2004). Solist: Dmitrij Popov (tenor).
4 Legenden om de tolv rövarna. Klosterlegend. Text av N.A. Nekrasov (1821-1877). Solist: Michail Kruglov (basso profondo). I sången berättas om den grymme rövaren vars samvete väcktes av Herren och förde honom till djup ånger och ett liv som munk.
5 ”En gång en tidig morgon …”. Rysk folkvisa i bearbetning av A.V. Michajlov. Solist: Igor Voznyj (tenor).
6 ”I mörka skogen”. ”I mörka skogen ska jag plöja upp en liten åkerlapp. Jag ska så lin, det gröna linet.” Rysk folkvisa. Bearbetning för kör A.V. Sveshnikov (1890-1980).
7 ”Ändlösa steppen - så långt ögat når”. Musik av S. Sadovskij. Text av I.Z. Surikov (1841-1880). Bearbetning: A.V. Semenov.
Dakaponummer. ”Humlas flykt”. Musik av N.A. Rimskij-Korsakov, i bearbetning av A.V. Semenov.
Sångare:
Alexander Semenov. Körens konstnärlige ledare. Baryton.
Viktor Chaprov. Körmanager. Bas.
Dmitrij Popov. Kontratenor.
Igor Vozny. Förstetenor.
Andrej Ivanushkin. Andretenor.
Michail Kruglov. Basso profondo.
Vladimir Miller. Basso profondo.
Översättning: Arne Johansson, Paul Nordgren, Lioudmila Siegel.
Med stöd av: Nordiska Ministerrådet, Rysslands ambassad i Sverige, Kungsholms församling i Stockholm, Volvo och Rysk-svensk kultur- och miljöförening ”Ladja” .
Kontakt: [email protected]
www.rurik.se/ladja +46 (0)73 726 63 90. |
